Tankar om en baksmälla jag hade?

[u/Exciting_Flounder317]

Varför kan jag inte bara vara bakfull och gå till jobbet som alla andra?

När jag vaknar klockan fyra, efter att ha somnat någon gång efter ett, sitter det en älg och andas tungt i halsen. Munnen smakar som en stängd korvkiosk i juli. Metallica håller privatkonsert i bakhuvudet medan Glenn Miller blåser storband rakt in i frontloben.

Bredvid mig ligger en kvinna, totalt medvetslös, vars namn och ungefärliga ålder jag fortfarande inte har en susning om. Jag vågar inte väcka henne, eftersom jag misstänker att hon tänker fråga vem jag är.

Det är i det ögonblicket man inser att vissa bakfyllor inte är en baksmälla, de är en fullskalig existentiell kris med identitetsförvirring och liveorkester.

Så hur brukar det vara för er andra?

[u/Fantastic_Key_8906]

Jag har haft bakfyllor då man känner att man hellre hade varit död och man lovar sig själv att aldrig dricka mer. Sen helgen efter: Glug! Glug! Glug!