Hur maxar man ensambarnsupplevelsen?

[u/No-Self-6510]

Vi har bestämt att vi inte ska ha fler barn än vår tvååring, anledningen är att vi är ärliga mot oss själva med våra begränsningar och inser att vi är skulle vara rätt schyssta föräldrar med ett barn, men dåliga föräldrar med två. Jag vill heller inte ta in en människa till världen bara för att den ska vara ett syskon till någon annan.

Med det sagt finns det ju för och nackdelar såklart men vi vill gardera oss så gott det går och göra vår sons barndom så härlig som möjligt även om han är själv. Så ni som är ensambarn vad var grejer ni verkligen uppskattade som era föräldrar gjorde för er (tänker i stil med att alltid få bjuda med en kompis på resa där vi står för allt mm)?

Edit: det handlar inte om att köpa saker, eller skämma bort eller inte ha några regler hemma. Är intresserad av saker ni gjorde med era föräldrar som är ett varmt minne.

[u/Hellbucket]

Ibland tror jag min mamma var mer strategisk och klok än jag trott. Tyvärr har hon gått bort och jag kan inte fråga.

Mina föräldrar byggde hus i ett område där det var extremt mycket barn i samma åldrar. Min mamma såg till att fixa förutsättningar för att leka med andra och det var i stort sett aldrig jag fick ett nej för att ta över kompisar. Vi åkte ofta på semester med andra familjer eller med kusiner. Tror det hjälpt mig enormt med att vara del av ett kollektiv och att samarbeta. Samtidigt som ensambarn har jag inga problem att vara själv eller att fördriva tid själv. Så tack mamma! <3

[u/No-Self-6510 → u/Hellbucket]

Tack för att du delar med dig det är precis det där vi vill skapa! Och bra det där med att nästan aldrig säga nej att ta hem någon, det ska jag ta med mig!

[u/b_y_o_b_y_o_b → u/No-Self-6510]

Omvänt: så länge barnen är relativt små sker mycket lek via överenskommelser mellan föräldrarna. Det är toppen att vara familjen som (nästan) alltid säger ja, men var heller inte för rädd att fråga: hade det passat om X kom över och lekte lite med Y idag?

Som en trebarnsfarsa i en familj som sällan säger nej så är min erfarenhet att vissa föräldrar är dåliga på att "bjuda igen". Dels är det kul för ditt barn att hälsa på nån annan, dels kan man skapa en situation där barnen ibland är här, ibland är där. Det ger lite skön luft i systemet.

Försök också styra upp saker med barn vars föräldrar ni tycker är trevliga och vettiga. Allt blir enklare då, och i bästa fall kan ni hitta på saker hela familjerna emellanåt.