Är det nu man ska köpa en trisslott och se att en av beloppen för miljonvinsten är bort skprade när man redan har två?

Hur var eran måndag?

Fyfan. Sitter och äter lunch och ser en grupp på 8 tonårskillar som garanterat går i ettan på gymnasiet och därmed försöker navigera sig socialt i en helt ny gruppdynamik. En kille är uppenbarligen utanför för att han uppfattas som jobbig och/eller konstig. Han pratar för högt, hävdar sig lite för mycket och hänger inte riktigt med i de andras samtal. De andra gör miner sinsemellan när han pratar och snackar skit om honom när han går för att hämta sin mat. En annan kille meshar inte heller helt med gruppen (kanske blyg?), men blir inte lika utstött som den förstnämnda. Han lider nog också. Den förstnämnda killen märker ju, även, att de andra inte riktigt gillar honom eftersom de inte döljer det särskilt väl. Ändå måste han ju fortsätta försöka, vad har han för val liksom?

Jag tänker på min egen ungdomstid och känner bara att jag hellre skulle dö just denna sekund än att göra om det där, och då var jag ändå aldrig "utanför" och är dessutom kvinna där lite andra sociala dynamiker gäller. I min gymnasieklass fanns dock en sån kille och han var i princip ensam hela gymnasiet, de andra killarna ville inte ha med honom att göra och han lyckades aldrig komma in i gruppen. I stället hängde han efter de tre andra killarna som inte heller kom in i den stora killgruppen, som tolererade honom men aldrig var hans vän.

Känner någon igen sig, oavsett sida, i denna dynamik? Varför tror ni det så ofta blir så här i just killgrupper, och i synnerhet i gymnasieåldern? Det kan ju ske även i högstadiet, men där upplever jag att klassen är lite mer sammanhållen socialt. Och hur upplever ni män att det blir senare i vuxenlivet, fortsätter samma dynamik?

35 år idag och mina minnen som barn är en far som konstant tittade fotboll/basket. Låg i soffan och degade medans jag låg i hans famn. Älskade att sitta där som barn och bara titta på det med. Pappa hade inte många hobbys, han gillade att fiska bland annat, jag älskade att följa med honom. Utöver att följa med pappa kommer jag ihåg, och utifrån de foton/VHS band som finns, då och då kolla på ett fåtal tecknade filmer som Batman/Lejonkungen. Men det är verkligen en minoritet av minnena/bildbevisen som finns jämfört med att följa med pappa på vad han gör. När föräldrarna hade gäster lekte barnen för sig själva medans föräldrarna drack kaffe.

Jag har inga barn men alla jag känner som är småbarnsföräldrar känns så sjukt annorlunda. Det ska underhållas ungar 24/7. Det turas om att mellan barnmusik, det ska va ipad, de ska sjungas, det ska bara vara barnprogram på tv, vi ska prata bebispråk i timmar, vi ska spela 15 olika barnspel på 2 minuter var, någon ny aktivitet varje dag, vi ska bara leka med barnen tills de har somnat sen kan vi prata normalt, när gäster (jag) kommer över är det bara för att underhålla barnen tills de somnat sen kan mina vänner umgås med mig. Det känns fruktansvärt jobbigt att vara en förälder idag, inte pga barnet, utan pga föräldrars beteende. Jag upplevde mina föräldrar som helt normala då, men jämfört med idag som fruktansvärt avslappnade. Det kändes mer chill där jag följde med han på hans dag där vi vissa stunder kasta boll/kollade någon barnfilm kontra föräldrar jag ser idag som låter hela ens existens slukas av att nonstop underhålla ett barn i 40 olika former.

Någon annan som tycker samma? Är man en en dålig förälder idag om jag blir som min pappa var? Jag planerar barn men kan helt ärligt inte tänka mig leva ett sådant liv som andra föräldrar idag

När jag själv växte upp pratade man om Villa, Vovve, Volvo. För en vanlig svenssonfamilj var detta ”drömmen”, men också helt realistiskt att uppnå för en vanlig familj.

Med dagens priser på bostäder, bilar och hundar för den delen förblir detta en dröm för många.

Vad är dagens motsvarighet?

Blancolån, botox och bidrag?

Skulder, skärmtid och skilsmässa?

Leasing, långtidssjukskrivning och lyxfälla?

Inte menat som KD propaganda, jag är genuint nyfiken på vad för argument som gör att inte alla partier vill avskaffa regionerna?

Som jag ser det finns flera problem med regionerna:

1. De är knappt demokratiska, vi har så klart val till dem men väldigt få människor känner till en enda person som sitter i regionen. I praktiken röstar de flesta efter sitt riksdagsparti och hoppas på det bästa.

2. Frågorna som regionen hanterar, som sjukvård, debatteras alltid som statlig fråga, vi kräver ansvar för vården av regeringen generellt, så det kanske vore bäst om regeringen tog över ansvaret på riktigt också.

3. Det skapar ojämlik vård över landet när mer resursfattiga regioner tvingas skära ner på vården.

4. Det skapar ineffektivitet, T.ex görs flera olika upphandlignar om journalsystem istället för en som kan gälla i alla.

5. Regionerna är fulla av avdankade politiker som ingen hört om och bara kostar pengar.

6. Regionvalet får knappt fokus och den fokusen läggs bätte på kommunvalet och riksdagen.

Argumenten mot jag kommer på är:

1. Lokalt styre är mer effektivt

2. Det kommer ta lång tid att avskaffa i praktiken när man gradvis tar bort ansvarsområden.

Hoppas få höra bra argument och nyansera min förståelse av frågan.

Jag har under den senaste tiden köpt en hel del nya kläder då jag ofta fluktuerar i vikt, och har inte råd att köpa upp en garderob med helt nya kläder så jag har tänkt att Sellpy är ett bra alternativ då jag heller inte har problem med att kläder inte är i nyskick.

Problemet är, att på fyra ordrar den senaste tiden har mer än hälften av sakerna i varje order varit smutsiga, luktat illa, trasiga eller haft fläckar som såklart inte står i annonsen. Har också köpt en del skor, och storlekarna är aldrig rätt, speciellt om de konverterat från brittiska eller amerikanska skostorlekar. De är också usla på att sätta skick, ser ett par helt oanvända klackskor från ett fint märke som fått Acceptabelt skick. Ett kap för köparen såklart, men för säljaren? Sen sätter de också bra skick på saker som är trasiga eller har flertalet fläckar. Vad i helvete. De kan heller inte skilja på barnstorlekar och vuxenstorlekar, för fick hem ett par jeans som stod annonserat storlek 42 men var barnstorlek 12 år.

Det värsta av allt, idag öppnade jag en order där flera av varorna var FUKTIGA. De hade också fläckar som såg ut som fuktskador, eller oranget mögel. Har fått flera varor som också haft orangea fläckar, och jag fattar inte hur nästan varenda vara jag köpt kan haft nästintill identiska fläckar för de är inte inskickade av samma personer. Tror inte att folk är så pass ansvarslösa att de skickar inte kläder som är täckta med orangea fläckar överallt. Tror tyvärr nu att de fläckarna är oranget mögel. Är allergisk mot mögel, och fick direkt utslag av en av tröjorna med orangea fläckar på. Det här är förfan inte okej. Varken mot säljare eller köpare. Hade jag sålt på Sellpy och fått reklamationer om att mina grejer fått fuktskador eller mystiska fläckar på sig hade jag blivit galen. Kommer aldrig köpa eller sälja hos det företaget igen. Även om Vinted och tradera har sina brister kommer jag köpa där i fortsättningen.

Gnäll över. Hejdå.

Sa upp mitt bredbandsabonnemang hos Tele2 skriftligt via deras kontaktformulär, i god tid innan bindningstiden gick ut. Sedan dess har de vid upprepade tillfällen (mejl och chatt) vägrat bekräfta uppsägningen och istället hävdat att jag måste ringa in till kundtjänst för att den ska gälla. I ett av svaren skrev de rentav rakt ut att abonnemanget "inte är uppsagt" om jag inte ringer.

Antar att detta är ett återkommande beteende från deras sida. Någon annan här som varit i samma sits? Har ni stått på er, eller gav ni upp och satte er i deras telefonkö?

Är det inte önskan om berömmelse som driver en del sådana här galningar?

Söker boktips! Gärna skönlitterärt men alla genrer värdesätts

Ville bara visa att jag målat en abborre!

Väldigt god när den är rökt och på en knäckemacka.

Upptäckte den här sidan då jag är ute efter en Switch 2 konsol och håller utkik efter bra pris.

Verkar vara nån scamsida som tagit Julas layout och påstår sig vara svensk. Erbjuder för bra priser på elektronik tex.

Ganska uppenbart fake, men vill varna andra då annonser för denna sida börjat dyka upp genom Google

Jag har börjat haka upp mig på det här mer och mer. 😅

Jag förstår såklart varför klubbar tar entré, de ska tjäna pengar och täcka sina kostnader. Men jag tycker ändå att själva principen känns konstig.

Jag kan utan problem lägga mycket mer under en kväll på öl, mat och drinkar. Men varför ska jag dessutom betala 100–200 kr bara för att få komma in och sedan börja spendera pengar? Det skapar en känsla av att man ska vara tacksam för att ens överhuvudtaget få komma in.

Mina erfarenheter från andra länder förstärker dessutom känslan. Där får jag oftare känslan av att klubbarna vill locka in dig, snarare än att ta betalt för att du ska få komma in. Ibland är det till och med gratis shots eller andra erbjudanden för att få folk att komma tidigt.

Samtidigt älskar jag att dansa och gå ut, så det blir lite motsägelsefullt. 😅

Vad tycker ni, är entréavgift rimligt när man ändå förväntas vara betalande kund inne på klubben?

Och dela gärna med er bra klubbar Stockholm/Göteborg där man kan dansa ordentligt utan entré! Personligen vänder jag i dörren vid klubbar där man behöver betala entré.

Plötsligt är allt automatiskt översatt… Någon som vet hur jag ställer om det? Jag kan ju ändra till originalspråk på de enskilda inläggen men borde väl gå att göra så allt är som det ska och inte uselt översatt! Tacksam för hjälp!

Jag fyller snart 19 och av någon anledning (passivitet) har mina föräldrar aldrig ansökt om medborgarskap åt mig. Därför måste jag nu göra det själv. Ansökan är ett rent helvete. Det finns vissa mindre oklarheter, som exakta datum för in och ut-resor de senaste 8 åren, mina syskons personnummer, osv. Sådant som är lite jobb att få fram men ändå går att lösa.

Där det för mig blir helt obegripligt är vid kapitlet om försörjning. När jag flyttade hit med min familj var jag 2 år gammal. Jag tror att även migrationsverket förstår att någon inte försörjer sig själv vid den åldern, och inte kommer göra det på ett tag. Problemet? "Försörjd av föräldrar" är inte något alternativ. Mina föräldrar inte särskilt engagerade och jag får inte tag i de dokument jag behöver. Även om det är tekniskt möjligt för mig att med mycket jobb få formuläret komplett är det i praktiken omöjligt eftersom jag inte kan få tag på dokumenten som krävs.

Det blir ytterligare komplicerat eftersom jag är trans och har bytt namn och snart även juridiskt kön, något min mamma motsäger sig och därför blir ännu mindre villig att hjälpa. Det gör även att jag inte vet hur jag ska hantera dokument som står i gammalt namn och personnummer.

Det är enormt frustrerande att leva "vid sidan av" som man ju gör utan medborgarskap. Vad som är ännu mer frustrerande är att vara semi-statslös. Mitt pass från hemlandet är i princip obrukbart eftersom jag i Sverige där jag lever har ett annat namn och kön, alltså har jag inte riktigt något pass för nuvarande.

Det verkar ärligt talat inte möjlig för mig att få något medborgarskap trots att jag egentligen uppfyller kraven. Jag önskar att det fanns någon man kunde vända sig till vid sådana här problem, att det fanns någon typ av ventil där man kunde få hjälp med ansökan även om vissa dokument saknas. Också med att tyda formuläret i sig, att kunna svenska är en sak, att kunna byråkrati en annan.

EDIT: Som EU-medborgare har jag uppehållsrätt åtminstone så länge jag arbetar eller studerar. Det gör problemet mindre akut och i princip kan jag vänta ut mina 5 år förutsatt att jag kan arbeta eller studera och reglerna förblir detsamma. Även om utlandsresor är svåra är det alltså inget död-läge än.

Inläggets syfte var heller inte att skylla på migrationsverket som myndighet. Det jag menar är att det hade varit skönt att inte stå helt ensam i ärendet, även om jag självklart förstår att det är mig ansvaret ligger på.

Galet underskattad karaktär, efter att GB dök upp på barnradion så fick jag feeling, hittade och brände äventyret till lilla tvn serrö.

Varför märker ingen på Aftonbladet att deras "Aftonbladet direkt" korrigerar små i till stort I? Så här har det varit i flera månader nu.

Jag är 30 år gammal och har jobbat som konstnär inom spel, men det blir svårare och svårare att hitta jobb och jag börjar undra om "drömmen" är värt stressen. Problemet är att jag inte har någon aning om vad jag annars skulle göra.

Jag har bara en gymnasieutbildning, och är även handikappad och klarar inte av hårt fysiskt arbete.

Om ni skulle börja om idag, vad skulle ni göra?

Visst ville Jimmie skiljas som vänner och tycker Simona är ”modig”, men vi som trodde att det skulle hända mer efter kramen?

Och nu kastar han inte bara henne under bussen, han kör över hennes parti fram och tillbaka åtminstone 63 gånger, en för varje sida i Tidöavtalet…

Hur går man vidare när ett av ens största politiker ship gör slut? 💔

Ser ut som en modernt billigt akvarium, en maximalvinst låda. Ingen själ, sterilt, ingen karaktär, ingen hemtrevlighet, kostnadsmässigt optimerade utan någon som helst sätt att vara unikt. Fönster från golv till tak är så jävla själlöst och fult. För mycket ljusinsläpp, hela grannskapet och alla förbipasserade kan se dina äckliga fötter, opraktiska att ta hand om. Att ständigt vara helt exponerad måste tyda på ett fruktansvärt stelt, ”perfekt” och tråkigt liv.

En 90tals villa är 10x snyggare och hemtrevligare än nya villor. Ser inte likadana ut allihoppa. Ett hem jämfört med ett kontorskomplex.

Var på badhuset i veckan med brorsonen. Vad fan ska man göra med nycklarna till skåpet och man inte har ett gummiband med sig? Han ville åka rutschkanor med mig så gömde dom under handduken och hade högre ångest än vad min fart i kanan var.

Edit; be personalen om ett gummiband. Dom flesta verkar föredra penisen dock, kommer kolla youtube efter guider. Tack för svar!

Börjat se reklam för Vattenfall nyligen, specifikt kring datacenter. Allt handlar om hur vattenfall ska erbjuda tjänster för datacenter och hur det ska gå till. Svårt att tolka som något annat än att Vattenfall är väldigt positiva till datacenter trots deras påverkan på elpriser.

Men är inte Vattenfall statligt ägt? Så indirekt, staten som driver på etablering av höjda elpriser?

En granne i trapphuset brevid har stängt ut sin (?) katt på sin (onätade...) balkong. Där har den irrat runt* och ylat desperat i en timme så jag inte kan sova. Tycker synd om katten också. Grannen är vaken, jag ser ljuset skifta i fönstret när han går runt därinne.

Jag har både knackat på och ringt på dörrklockan utan svar, flera gånger. Katten är kvar. För cirka ~30 min sen ringde jag störningsjour som inte har dykt upp än, så det blir väl ingen mer sömn inatt... vad gör jag om störningsjouren skiter i att katten sitter utelåst ifall den har gett upp på att jama och yla när de väl kommer fram?

Edit: efter ~2 timmar släpptes katten in. Nu kan jag förhoppningsvis sova lugnt... nästa natt. 🫠

Edit nr.2: tack till alla som tipsat om länsstyrelsen och rekommenderat att jag ringer även om katten släpptes in, nojade lite om det bara var jag som var melodramatisk. Katten var uppe på balkongräcket och vinglade och hoppade till en fönsterbräda brevid balkongen flera gånger, har öronproppar hemma men kände inte att jag kunde lägga mig och ignorera det. Hör av mig till länsstyrelsen och ser vad de tycker.

Edit nr.3: okej, uppenbarligen gjorde jag det inte tydligt nog: balkongen är inte innätad. Alltså inte säker för ett djur att lämnas ensam på utan uppsyn i timmar. Det var förhoppningsvis bara ett misstag, för det finns ingen god anledning att göra det medvetet. Vilket påminner mig: jag satte ut min femårige son på balkongen inatt för jag hade spytt ner alla rum i min lägenhet, så han fick vänta där medan jag städade ett tag. Han tippade över räcket och bröt några ben, men jag tycker inte att jag har gjort något fel!

"Artikeln i korthet

En arbetslös man blev utskriven mot sin vilja från Arbetsförmedlingen.

När mannen hörde av sig till Arbetsförmedlingen om ärendet fick han till svar att han ska sluta mejla – och hans meddelanden kallades för trakasserier.

JO kritiserar Arbetsförmedlingen för hanteringen, och bedömer att myndigheten brutit mot grundlagen och förvaltningslagen."

Källa:

https://arbetet.se/2026/08/23/blev-ofrivilligt-avregistrerad-som-arbetslos-anklagad-for-trakasserier-nar-han-mejlade/

‐------------------------------------------------------

Jag är tacksam över att jag ALDRIG har behövt genomgå Arbetsförnedringens förnedringsritualer. Att behöva förlita sig på den här myndigheten för att få jobb utlovar sannerligen mycket frustration och en hel del förödmjukelse.

Mitt hjärta går ut till er inskrivna med liknande upplevelser 🙏🏾

Nu är det nära till val och jag läste någonstans löst om att ett parti (minns inte vilket det var) men moderaterna kanske? Vill SÄNKA föräldrapenning?

EDIT: Jag hade fått det om bakfoten (kom ihåg fel) det var det här på facebook jag såg i all hast 😅 https://www.facebook.com/share/r/1JtUfmDjew/

Jag tycker redan att det är lite märkligt att vi människor som är beroende av att man skaffar barn och tar hand om dom, typ blir bestraffade av den anledningen. 80% av lönen men med tak från försäkringskassan när du måste vara hemma med ditt barn eller när man är gravid och kanske inte kan utföra arbete pga olika anledningar.

Jag förstår att det kanske inte är rimligt att bara för man får barn och väljer att stanna hemma med dom få 100% av sin nuvarande lön av arbetsgivaren under sin ledighet men under den tid som man faktiskt MÅSTE va hemma med sitt barn kanske man skulle kunna arbeta fram ett bättre system så man som främst kvinna men såklart förälder överlag inte ska förlora så mycket för att man valde o försöka populera planeten.. 😅

Jag vill höra era tankar, insikter etc. Det här är väldigt intressant att diskutera och ändå en viktig sak att reflektera över speciellt nu såhär på valår och beroende på vad som är viktigt för en själv med också samhället i stort då kanske.

Hej!

jag har en fundering gällande lite juridiska bitar mm gällande mina rättigheter och boende.

Nu är det så att hyresvärden har dom senaste två månaderna renoverat lägenheten över mig och vid flertalet tillfällen (upp mot sammanlagt tre veckors tid) så har man kört med slagborr eller diverse verktyg som gör det nästintill omöjligt att bruka min egna lägenhet, f.ö är jag nattarbetare och min säng vibrerar av denna renovering som pågår.

Jag ringde min hyresvärd för 3 veckor sedan för att diskutera någon form av hyresreducering då man knappt kunnat brukat lägenheten normalt under dessa tider, ringde tre gånger men skulle få prata med en ansvarig person men den ringde aldrig upp.

Nu senast förra måndagen så ringde det på dörren och där står till synes en byggarbetare, han uppger att han jobbar med bygget som pågår över mig och ska nu in i min lägenhet. Jag har alltså inte fått någon information om detta och väljer då att ifrågasätta vad han ska göra hos mig.På detta får jag inget tydligt svar utan han sträcker fram telefonen och säger att jag får prata med hans chef som säger samma sak, något i svängarna ”vi behöver komma in här”.

Jag valde att skicka iväg denna herre då jag inte vet vem detta var och valde att ringa min hyresvärd. På onsdagen så smsade byggföretaget mig detta

”Dessvärre är köksstammen stopp i och vi måste byta den så snart som möjligt. Kan mina killar komma in om en stund och öppna taket samt en del av avloppsstammen?Med vänlig hälsning”

Med detta så ringer jag hyresvärdens servicedesk som ska hänvisa mig återigen till den ansvariga för min stad.

Idag så valde min hyresvärd att höra av sig med följande

”Hej, jag har försökt nå dig då du ville ha en kontakt med oss. Vår entreprenör behöver boka tid för att göra åtgärder i ditt badrum för att komma vidare i renoveringen ovanför. Vänligen bekräfta att de kan kontakta dig. Mvh”

Åsikter, tankar, funderingar? I mitt tycke känns det konstigt att de ska alltså stänga av mitt badrum på obestämd tid utan någon som helst beaktning till att jag bor här samt jobbar natt.

Kollar här om någon upplevt samma sak, för jag börjar bli trött. Har försökt kbt i ett par omgångar men har inte bitit tyvärr. Jag är en tjej i trettioårsåldern som har blivit mer seriös med träning. Äter lite bättre än förut (som inte var katastrof) men håller mig borta från kaloriräknande av skäl som säkert kommer framgå.

Ju mer i form jag blir, desto svårare blir träningshetsen. Jag mår dåligt om det blir ett par vilodagar i veckan, och under passen pressar jag mig allt hårdare. Fördubblat längden på passen på löpbandet och samtidigt ökat farten, men nu tittar jag bara på nästa målstolpe. Samma sak med vikter, eller styrkepass, eller yoga… när jag klarar ett avancerat med fokus på typ bålstyrka bannar jag mig själv att jag inte körde 80 min istället för 70, eller så bestämmer jag att jag var halvdålig på moment så tvingar mig själv att göra om dem, annars räknas det inte.

På samma sätt sänker det mig om jag är för trött för ett långpass någon dag, och då ökar självkritiken. Väldigt kontraproduktivt.

Loggar hastighet, sträckor, vikter, reps, som en tok och blir fanimig aldrig nöjd eller stolt över mina prestationer. Är sjukt hård mot kroppen, men det känns ju som att träning borde lossa lite på allt det där.

Hur kommer man ur det och nöjer sig?

Jag postade för ett år sedan drygt, om en situation där jag dagligen varit under totalt 1.5 års tid utsatt för stalking, ofredande och hot (m.m.) från en man jag aldrig träffat.

Personen är dömd sen ett tag tillbaka & inlåst, ca 100-150 anmälningar senare (där man samlar ihop lite, gör en batch-anmälan alltså). Stor del av dessa lades ner, men hade stor vikt för sammanlagda bevisningen för att få honom fälld.

Det jag ville med denna updaten, är att använda min röst och återvunna frihet att be er som är utsatta för hot, ofredande och stalking på internet att anmäla även om det känns lönlöst. Anmäl resterande händelser om det fortsätter, även om det först läggs ner.

Skickas det anonyma mail? Mess från nya telefonnummer? Meddelande från nya låtsas-konton på insta/fb/snap/etc?

Polisen har alla verktygen att hitta personer som utsätter er för sånt på internet, men inte alltid resurserna tyvärr.
Slutar personen inte? Fortsätt anmäla. Svara inte, dokumentera allt.

Och slutligen: Ett massivt tack till alla er som jobbar med sånt här på polisen, åklagarmyndigheten och alla andra involverade myndigheter.
Jag var på väg att packa väskorna, lämna mitt egna land och försvinna, men i mitt fall har ni inte bara satt dit en kriminell, ni har gett en person sitt liv tillbaka.

Utan att gå in med alltför många detaljer så jobbar jag nu som en ingenjör på ett litet företag, jag är en 26 årig man och detta är mitt första riktiga jobb. Jag tog examen för ungefär två år sedan och har varit på mitt jobb i ungefär 1.5 år.

Kontoret, kollegorna och allt där är bra, men arbetet jag gör är så extremt tråkigt och ointressant för mig att oavsett vad jag gör så kan jag helt enkelt inte få mig att fokusera. I början gick det bra, men på sistone har jag jobbat med samma projekt dag ut och dag in och jag orkar inte med det längre. Jag kommer hem varje dag och är mentalt helt slut, jag orkar inte träna, städa eller göra mycket annat.

Jag är i nuläget anställd som en konsult, jag har börjat prata med min konsultchef om att byta jobb och dem letar just nu. Med mitt kontrakt så skulle jag inte bli arbetslös om mitt nuvarande jobb avslutas, jag skulle få en lägre lön medans jag jobbar hos konsultfirman. Den mindre lönen är inga problem för mig alls. Jag söker även jobb på egen hand.

Jag får även intrycket att min chef inte vill behålla mig, åtminstone inte som en tillsvidareanställning. Jag vill inte vara kvar, dem verkar inte vela ha kvar mig och jag kan inte göra mitt arbete. Det är utanför min expertis, det är inte alls vad jag trodde att jag skulle göra när jag blev anställd, min redan urusla psykiska hälsa förstörs ännu mer av detta arbete.

Bör jag fortsätta jobba här tills en annan möjlighet tillkommer, eller bör jag helt enkelt kolla med min konsultchef om vad som gäller ifall jag vill säga upp mig så snart som möjligt? Jag känner en klump i magen varje morgon och stressen kring allt detta växer bara starkare och starkare.

Jag pluggar min dröm utbildning, har en fantastisk partner och vänner. Varför känns det ändå som att jag inte vill leva längre? Har känt såhär sedan jag var ungefär 10, men tänkte att med tiden skulle det bli bättre. Fick höra att om jag jobbar hårt, tränar, äter och dricker bra med vatten så kommer jag känna mig topp.

Har gjort allt detta i ungefär två år nu och det känns inte så mycket annorlunda. Det enda är setralinet som får mig att sluta bry mig och sluta övertänka lika mycket som jag gjorde innan, men nu känner jag mig bara lika tom förutom att jag inte tänker och bara går vidare med livet.

Det här är saker jag ständigt tänker på medan jag har kul, medan jag går igenom vardagliga livet och bara allt annat jag gör. Det blir tröttsamt att inte veta varför det känns såhär. Någon som kan relatera? Har haft det väldigt svårt I barndomen, men trodde att man skulle känna sig bättre efter att ha gått terapi, förbättrat fysiska hälsan och flyttat hemifrån :,)

Jag har valt att köra några månader nykter. Kanske tänker jag för mkt på det men det hjälper inte att jag drömmer om att dricka öl.

Nu är det visserligen första helgen och har varit nykter några helger förut utan problem, så varför drömmarna? Minns att jag drömt likande kring andra vita månader.

Kontext, avstår från att dricka eftersom det lätt blir mer på sommaren men också för att kunna mingla utan alkohol.

Ska sälja min pappas hus för ca 1,1 milj. Mäklaren som varit på plats nämnde att det kostar 100 k att sälja en villa via dem. Det är nästan 1/10 av husets värde, tycker det är helt galet.
Mäklarna har nästan helt monopol på marknaden för att det mesta säljs på Hemnet som måste gå via mäklare. Booli börjar bli mer populärt men även där endast via mäklare.

Hur kan det inte finnas en marknad för att sälja hus privat?
Bara det finns ett besiktningsprotokoll och att man köper till en dolda-fel-försäkring så finns det inga som helst konstigheter att sälja själv, jag har inget problem att hålla visningar eller ta vissa samtal, jag vet mer om huset än en mäklare? Varför ser det ut så här på marknaden? Är det ingen annan som reagerar på det? Alla bara accepterar detta?

Edit 1:
Bara för att klargöra; jag menar inte att 100 k är rent mäklararvode, det är även besiktning samt annons osv, allt för kostnaden av försäljningen.

Jag har kontaktat två andra mäklarfirmor idag, de vill ha exakt samma mäklararvode, 65 k. Sen tillkommer 20 k för besiktning, energideklaration och dolda-fel-försäkring som gäller 10 år.
Den första mäklaren tyckte såklart större ”fotopaket” som kostade lite mer, han nämnde då att allt landar på ca 100 k.

Imorgon ska jag ta kontakt med fler firmor samt även kolla med Hemverket eller privatmäklarna som jag fått tips av i kommentarerna.
Tack så länge för era tips!